Idag har jag gått igenom avsnittet om läs- och skrivinlärning. Jag inser att IKT och teknik kan vara till stor hjälp till personer som har dessa svårigheter. Det finns fler hjälpmedel man kan ha från olika datorprogram till Daisy-spelare och läspennor. Man ska inte behöva ha någon diagnos för att få hjälp i skolan, utan dessa hjälpmedel kan hjälpa även elever som t ex har nedsatt syn eller som inte behärskar det svenska språket. Det finns en mängd olika hjälpmedel man kan ha till hjälp. Jag ger några exempel här:
Med en Daisy-spelare kan en elev med läs- och skrivproblematik lyssna på en text i stället för att läsa den själv. Daisyspelare är dock ganska dyra, men om man har en mobil med Symbian, så kan det vara möjligt att ladda ner
Daisy Mobile Player i mobilen. Detta går i alla fall med de flesta Nokia-modellerna.
Stava Rex är ett program som fungerar tillsammans med Word och den hjälper en att stava rätt. Den är mer avancerad än Words eget rättstavningsprogram. SpellRight hjälper en att stava rätt på engelska. Talsynteser gör att man kan få texten i olika dokument eller webben uppläst. Man kan också lätt ändra typsnitt i olika dokument till mera lättläst. Det finns också gratisprogram son läser upp en del webbsidor, t ex
Talande webb. Jag tycker att alla dessa program borde ingå i skolans datorer, även om skolan är en ”vanlig” skola. Speciellt elever med invandrarbakgrund skulle bli behjälpta av dem och även andra som är osäkra på stavningen.
En mobiltelefon kan hjälpa dessa elever otroligt mycket och en mobil har de flesta ju redan. Man kan anteckna, fotografera lärarens anteckningar, skriva ned tider i kalendern, skriva påminnelser till sig själv, spela in ljud etc.
Är man så lyckligt lottad som lärare att man har tillgång till SmartBoard eller Mimio, så kan man hjälp dessa elever genom att spara anteckningarna man skriver på whiteboardtavlan på datorn och skriva ut dem eller skicka dem till eleverna efter lektionen.
Med hjälp av den webbaserade
kognitionssimulatorn kan man testa hur det känns att delta i en lektion när man har någon typ av funktionshinder. Man lyssnar först på en lektion som innehåller diktamen och läsförståelse och väljer sedan ett funktionshinder och lyssnar på samma lektion. Det var otroligt jobbigt att vara med på lektionen med ADHD, man hörde alla möjliga ljud i klassrummet förutom det läraren sa och man skulle skriva diktamen. Det säger ju sig självt att det inte gick. Lika jobbigt var det att vara dyslektiker när man försökte läsa och skriva. Vi som inte har dessa funktionshinder har svårt att föreställa oss hur det är, men med hjälp av detta test så fick man kanske lite hum om hur det kan upplevas.
Jag testade också Mind Map-programmet
Edraw som går att ladda ned gratis. Programmet liknar Word och är ganska så lätt att använda och det går att lätt göra snygga mind mappar. En del elever med dyslexi kan behöva ett mer visuellt sätt att anteckna och de kan få stöd för minnet med mind maps med text, bilder och symboler.
Jag bestämde mig trots allt att fortsätta läsa Bodil Jönssons "Vi lär som vi lever". I boken skriver författaren om hur datorn, Internet och mobiltelefonen har förändrat förutsättningarna för lärande och om konsekvenserna som detta har för kunskapsutvecklingen. Dessa tre "nyheter" har medfört större ändringar i skolan än någon ny läroplan någonsin. I sin bok resonerar Jönsson bl a kring kunskap och information samt sk rulltrappekunskaper som bara rinner igenom oss. Hon menar också på att ”vi lär som vi lever” och menar att den teknologi som vi använder påverkar vårt lärande och sätt att leva på. Hon skriver också om hur lärarens roll har förändrats från att sitta inne med all kunskap och vara sändare med elever som mottagare till att eleven kan vara sökaren och läraren återkopplaren. 
