söndag 24 oktober 2010

Världen som spelplan

Jag bestämde mig att läsa boken eller studien "Världen som spelplan" som är skriven av Jonas Linderoth och spelbibliotekarie/ forskningsassistent Camilla Olsson på institutionen för pedagogik, kommunikation och lärande vid Göteborgs universitet.

För tre år sedan gjordes en liknande studie av Jonas Linderoth och Ulrika Bennerstedt "Att leva i World of Warcraft". Studien försökte förklara varför så många fastnar i WoW och problematiken och konsekvenserna med spelandet. Nu har onlinespelandet blivit mer rumsrent och studien som gjorts nu handlar mer om de positiva effekter spelandet kan ha. Den handlar om gränsöverskridande möten i onlinespel. Ålder och nationalitet är inte viktiga när man spelar onlinespel. Det är inte helt ovanligt att en t ex en svensk vuxen kvinna spelar med en tonåring från Syrien. I dessa spel är inte det viktigt, utan hur skicklig du är som spelare. Dessa spel spelas ofta i guild, alltså olika grupper, som spelar tillsammans. Då är det viktigaste att spelarna spelar ungefär lika bra, inte varifrån de kommer eller hur gamla de är eller vad de sysslar med IRL. Ofta lär spelarna känna varandra väl när de spelar tillsammans i långa perioder. Ofta möts de IRL och inte helt ovanligt att det kan t o m uppstå kärleksrelationer mellan spelarna. Ofta är spelarna i samma guild från flera olika länder och kan lära sig mycket av varandras kulturer och tankesätt.

Jag har väl själv tyckt att onlinespelandet kan vara väldigt asocialt. Jag har en bror som spelar WoW dagligen och har tyckt att det inte är så bra. Men nu efter att ha läst studien och pratat med honom om WoW, förstår jag att han faktiskt har hur många kontakter som helst online med olika spelare överallt i världen.

Jag rekommenderar alla som har kontakter med ungdomar eller vuxna som spelar att läsa boken. Eller om du inte vet så mycket on onlinespel men är nyfiken. Boken är lättläst och intressant och det bästa är att den kan laddas ned eller beställas gratis på Mediarådets hemsida.

tisdag 19 oktober 2010

Om gratisprogram

Jag har under veckan stött på en mängd olika problem med mitt Officepaket på min jobbdator. Jag fick olika felmeddelanden från både PowerPoint och Excel och Word. Eftersom IT-teknikern inte var där denna veckan, resulterade detta till att jag avinstallerade hela paketet och blev naturligtvis av med felmeddelanden, men blev även utan textbehandlingsprogram.

Nu fick jag en chans att äntligen prova Open Office. Det är ett program som jag brukar rekommendera mina elever att skaffa, för jag upptäckte häromdan att fler elever inte gjorde sin hemuppgift på datorn, för de inte hade just Microsoft Office. En del skrev för hand, fast de hade dator hemma och andra använde Word Pad.

Open Office är helt gratis och kan användas i alla möjliga sammanhang. Den har motsvarigheten till Word, Excel och Power Point. Man kan spara sina textdokument även i .doc-format, så man kan öppna dem med Microsoft Office. Programmet har en egen PDF-konverterare, så man behöver inte ladda ned det extra. Jag tycker att det här programmet är något man kan rekommendera, jag tycker gratis är bra!

Jag har också testat olika gratisprogram för fotoredigering, som GIMP och den nätbaserade Photoshop express. Personligen gillar jag Photoshop Express, för man har allt online och det är lätt att arbeta på olika datorer eftersom bilderna sparas även på nätet.

Finns det några nackdelar med att använda sig av gratisprogram? Någon som stött på problem med dessa?

onsdag 13 oktober 2010

Slutuppgiften i IKT och specialpedagogik

Jag har under veckan arbetat med slutuppgiften i Specialpedagogikstrimman. Uppgiften var mer omfattande än vad jag först tänkte, men i och med den får man ju läsa allt material en gång till och antagligen lära sig mer. Uppgiften i sig är väldigt bra, tycker jag, för jag kan tänka mig att det finns fler skolor utan specialpedagogisk kompetens. Just på min skola är det fler som kan mycket mer om ämnet än jag, alltså utbildade specialpedagoger, men jag hoppas ändå att kunna bidra lite med den nyaste utvecklingen inom IKT och teknik åtminstone.

Nästa vecka gör vi ett besök på Specialpedagogiska skolmyndighetens regionkontor här i Göteborg. De har regionens största läromedelsutställning. Jag antar att det finns tekniska hjälpmedel att titta på också. Det känns roligt och jag tror jag väntar med att skriva klart tills dess att jag varit där.

onsdag 6 oktober 2010

IKT och specialpedagogik igen

Jag har under veckan läst om de olika funktionshindren i Bilda. Det var ett mycket bra och lärorikt material och jag känner att jag lärt mig mycket. Det slog mig att väldigt mycket av det som vi som lärare kan göra för dessa elever, hjälper också alla andra i gruppen. Exempel på detta är t ex vilken layout man använder i sina texter, att man inte bara pratar även också visar visuellt så att eleverna får använda fler sinnen, hur klassrummet är möblerat, hur man riktar sig när man själv pratar, belysning, ljuddämpning osv. På sidan Hörselboken kan man få en mängd bra tips för pedagoger som har elever med hörselnedsättning, men som sagt gynnar dessa tips alla elever. En del tips passar speciellt bra för oss som arbetar med elever med ett annat modersmål än svenska.

Idag kan elever med funktionsnedsättningar få mycket hjälp av den moderna tekniken, IKT och datorerna. De kan göra saker som tidigare var omöjliga. Med moderna hörapparater kan de flesta få bättre hörsel och med en Cochlea-implantat kan en som blivit döv få tillbaka hörseln. Personer som inte kan prata kan kommunicera med datorns hjälp, liksom blinda kan läsa och skriva texter med datorn. Man kan kommunicera med personer med stora språksvårigher med hjälp av bilder och symboler, sk. alternativ och kompletterande kommunikation (AKK). Det finns webbsidor som hjälper en att skapa sådana bildberättelser, t ex finska Papunet.

Man kan på ett roligt sätt lära sig teckenspråk på Teckenspråkswebben. Jag visste nog inte att man har olika teckenspråk på olika språk. Alltså kan man inte kommunicera på teckenspråk med en engelsman om man bara kan det svenska systemet. Vad frustrerande! Kunde man inte haft samma system i alla länder? På nätet kan man slå upp ord på de olika teckenspråken på sidan Spreadthesign.com. Intressant att jämföra de olika språken med varandra.
Nu är det dags att ta börja fundera på slutuppgiften...